Nu ligger jag här igen. Det är den här tiden min hjärna sätter igång känns det som. Det är nu jag börjar tänka på allt, verkligen ALLT. Det är ganska jobbigt faktiskt. Har nästan alltid panik innan jag somnar för att jag tänker på allt det där jag förtränger under dagen. T.ex. skolan/universitet/flytt, vänner, fotbollen och mig själv. Sen kommer jag på mig själv att jag ligger och tänker på jobbiga saker. Då kramar jag Nalle extra hårt och tänker på allt positivt. Alla fantastiska människor i mitt liv som gör mina dagar så himla mycket bättre, att jag och mina nära och kära mår bra och är friska.
Men någon gång måste jag ta tag i det där jobbiga. Jag kan inte flytta fram det så länge till. För snart kommer verkligheten ikapp mig, och när det händer kommer det att bli tufft.

Här kommer några bilder med kloka ord.